.

Alldeles för mycket folk trängdes på ett alldeles för litet utrymme i ett hus mitt ute i skogen. Mitt huvud snurrade, jag dansade och någonstans där, när mina läppar mötte någon annans, var det som om de där två och ett halvt åren och alla känslor bara blåste bort. Ut genom fönstret och försvann ut i skogen på Karlsudd. Det var nästan exakt en vecka sedan. Och jag måste faktiskt erkänna, att trots att inget kan mäta sig med känslor som känns som elchocker och fjärilar i magen, så är det cäldigt skönt att inte vara kär. För en gångs skull liksom.