.

Jag tror ibland att livet är lite som en sån där mvg -uppsats i svenska. Man måste ha suddat några gånger innan man får tiil. Innan den blir helt perfekt. Felfri.
För nästan exakt ett år sedan gjorde jag ett val och började vandra på en ny väg. Idag står jag någonstans halvvägs på den. Vilsen. Med en borttappad dröm. Så jag började ställa mig själv frågan om jag borde vara någon helt annanstans och göra något helt annat? Så jag har bestämt mig för att byta väg, välja om, ihopp om att jag den här gången får till det. Så att det blir helt perfekt. Felfritt. Och så att den där borttappade drömmen kommer tillrätta.

Det är något hos honom som alltid kommer få min mage att vända sig utochin. Det bara är så. Men då jag inte ser honom, eller hör hans namn på länge glömmer jag sakta men säkert bort den där känslan hans ljusbruna blick framkallar hos mig. Ända tills dagen kommer då han dyker upp igen, och bara river upp allt. Dem dagarna är dem värsta, och dem bästa. Sen glömmer jag bort honom igen. Det bara är så.

Livet tvingar oss dagligen att göra val. Omedvetna, medvetna. Vi gör dem hela tiden. Vi väljer. Eller väljer bort. Och hela tiden får våra val konsekvenser. Hela tiden leder våra val oss till den väg vi vandrar i livet. Våra val definierar oss. Det är något bitterjljuvt med den vetskapen. Att faktiskat ha chansen att välja och välja bort, men också risken att välja fel. Men även de felval vi gör, även det ynka lilla snedsteg som vi inte tror märks, det definierar oss.
Men så finns det utvägar. Ibland ger livet en ny chans. Ibland får man möjligheten att göra det orätta rätt. Ibland. Inte ofta. Någonstans innifrån mig skriker en röst, som säger att jag är förmodligen är den dummastejäveln på jorden om jag inte tar den här chansen. Och förmodligen har den rätt. Men jag kommer sakna så himla mycket att det gör lite ont.

Det är för mycket skola nu. För många prov. För mycket ångest. Det trängs för många känslor i min kropp, För många tankar i mitt huvud. Men det är maj, snart sommar snart lov. Och det är allt jag tänker bry mig om

Fundera över skolbyten och betygshets. Pojkar och förbjudna känslor. Förvirring och felval. Vara i egna tankar, ta fel tåg och upptäcka att man plötsligt är mitt ute i täby kyrkby istället för hemma. Men ibland är det precis vad som behövs.

Det luktar syréner och sommar och plötsligt känns jeansen alldeles för varma. Skavsår i converse utan strumpor och kisande ögon mot solen. Gräsfläckar på tröjan och den härliga känslan av att kunna skippa jackan på väg till skolan. Jag har tänt ljus i mitt nystädade sovrum och sitter och njuter av att allt just nu känns väldigt bra.