Släpp aldrig taget, då faller du




Gammla bilder, nyredigarede.

Bilderna är tagna från en spårad natt i somras. Jag kommer ihåg den där känslan att cykla hem mitt på vägen under soluppgången. Frihet. På vintern blir man bunden på ett helt annat sätt än då. Saknar känslan, mycket.

Jag tror att jag vaknade på rätt sida idag. Jag log från och med att jag steg ur sängen ( vilket är väldigt ovanligt ) och har sedan dess inte kunnat sluta.  Jag har varit duktig och uttnytjat detta med att jobba matte , *yey*. Men nu är veckan höjdpunkt: Grey´s.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0