.

Igår på busshållsplatsen, som så många gånger förr, kom jag och tänka på dig. Och som så många gånger förr dök ditt ansikte upp i buss fönstret där det i själva verket var vaxholm som försvann förbi. Och jag undrade - liksom många gånger förr- om det verkligen är värt det?
Jag vill veta hur du känner, vad du vill.
För jag saknar dig så förjävligt. Och jag är fortfarande kär i dig.
Det är hemskt, men sant.