.

När en trött blick glider ut över världen som försvinner förbi i tågfönstret. Över den av snösslask täcka marken, över människor i brådska påväg någonstans till någonting, på husfönstren som reflekterar nyvakna solstrålar. Dem som alltid sticker i ögonen. När den där gröna utslitna ipoden spelar på högsta volym. Då orkar jag inte längre tvinga mig själv att inte tänka på dig.