.

Jag är arg på dig för att du fortfarande hör av dig, frågar hur jag har det och hur jag mår. Men ännu argare är jag på mig själv som fortfarande blir lika glad varje gång. Och även om jag inte saknar dig, så känns det som att världen skulle rasa om du glömde mig.

Sommaren sprang iväg. Hösten försvann. Vintern kom. Jag bytte skola, hårgärg och mobilnummer. Köpte nya jeans och skor. Jag började ta bussen, istället för tåget. Lyssnade på ny musik och gick på nya fester med nya människor.  Och någonstans mitt ibland allt nytt, glömde jag bort att skriva. Det som jag älskar så mycket. Men nu har jag hittat tilbaka.