Jag går inte runt och väntar. Och jag förväntar mig inte att han ska vänta på mig. Vi lever i olika världar, på olika världsdelar, i olika tidszoner och i helt olika klimat. Jag föräntar mig inte att han ska tänka på mig, sakna mig eller överhuvudtaget önska att få se mig igen. Men hans ansikte tycks förfölja mina tankar och det är något bitterljuvt med det.Jag förväntar mig inte att vi ska återse varandra i det paradis som vi för sex månader träffades i. Men jag kan inte låta bli att hoppas. Jag går inte runt och väntar. Men jag kan bara inte sluta tänka på honom.
