Fyra år.

Vi är inte samma personer. Åren har gått. Vi har vuxit. Ändå var det så mycket som kändes det samma när vi sågs. Samma guldbruna blick. Samma gropar i kinderna när du ler. Samma kolsyra i magen. och samma sätt att ställa allt på sin spets igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0